Idrottsföreningar har en viktig roll att spela i samhället, och många av dem tar ett stort socialt ansvar. Det kan handla om att arbeta mot tobak, eller om att erbjuda ungdomar sommarjobb.
Det första sommarjobbet är för många ungdomar en viktig biljett in på arbetsmarknaden. Dessutom använder många pengarna från sommarjobbet för att finansiera sina körlektioner, och med ett körkort har man betydligt större chans att få många olika typer av jobb, inte bara de arbeten där körkort är ett krav. Det är dock inte alltid lätt att hitta det första sommarjobbet. Kontakter är viktiga, och det är det inte alla som har.
I Blekinge har det lokala idrottsförbundet, i samarbete med landstinget och Sisu idrottsutbildarna, inlett ett projekt där 19 ungdomar får sommarjobba hos flera olika idrottsföreningar. Sommarjobbarna får också genomgå flera utbildningar i bl.a. ledarskap. Bland arbetsuppgifterna finns att hjälpa orienteringsklubben Stigmännen, som arrangerar en stor tävling, med att sätta ut kontroller i terrängen och märka ut dem på kartorna. Mer om satsningen finns att läsa här.
Från 400 till 4200
I Malmö är flera idrottsklubbar på olika sätt inblandade i social verksamhet. Det allra mest framgångsrika exemplet är basketklubben Malbas, som man kan läsa mer om här. 2004 startade klubben det sociala projektet Hela Malmö, som snabbt kom att omfatta 400 barn och ungdomar. Idag är man mer än tio gånger så många: 4200 deltagare och 200 funktionärer. Verksamheten är nästan helt fristående från basketen, även om banden finns kvar.
Det finländska exemplet
I Finland har man dock valt att gå betydligt längre, när det handlar om att låta idrottsföreningar ta samhällsansvar. Just nu pågår ett förändringsarbete inom den finländska social- och hälsovården, där de moderna landskapen (motsvarande landstingen i Sverige) kommer att ta över ansvaret för social- och hälsotjänsterna från kommunerna. Det är dock staten som kommer att stå för finansieringen, och kommunerna kommer även i fortsättningen att ha ett ansvar för att se till att kostnaderna för social- och hälsovård hålls på en rimlig nivå. Det är här idrottsföreningarna kommer in i bilden, skriver Svenska Yle. Det finns nämligen en tanke om att den s.k. tredje sektorn, alltså ideella föreningar, ska involveras i arbetet på olika sätt. Kommunerna kommer att samarbeta med idrottsföreningarna på olika sätt. Sammanlagt finns det mer än 200 ideella föreningar i vårt östra grannland som arbetar med social- och hälsovård. I den siffran är knappast alla finländska idrottsföreningar inräknade. En viktig roll för kommunerna blir att skapa gemensamma forum och nätverk för föreningarna, där de kan utbyta erfarenheter.